{"id":15309,"date":"2019-12-17T08:24:13","date_gmt":"2019-12-17T08:24:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.krohne-inor.se\/?page_id=15309"},"modified":"2025-06-09T12:28:22","modified_gmt":"2025-06-09T12:28:22","slug":"hur-en-temperaturgivare-ar-uppbyggd","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/?page_id=15309","title":{"rendered":"Hur en temperaturgivare \u00e4r uppbyggd"},"content":{"rendered":"

[vc_row][vc_column width=”3\/4″][vc_column_text]<\/p>\n

Hur en temperaturgivare \u00e4r uppbyggd<\/h1>\n

[\/vc_column_text][vc_column_text]Utseendet p\u00e5 temperaturgivare \u00e4r v\u00e4ldigt varierande p\u00e5 grund av att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna ser s\u00e5 olika ut fr\u00e5n applikation till applikation. Det g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r inte att s\u00e4ga att det finns ett standardutseende f\u00f6r alla temperaturgivare. Man kan d\u00e4remot prata om ett standardutf\u00f6rande p\u00e5 insticksgivare som oftast utg\u00e5r fr\u00e5n en m\u00e4tinsats som tillsammans med ett kopplingshuvud, halsr\u00f6r och skyddsficka bildar ett komplett instrument.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15311″ img_size=”large”][\/vc_column][vc_column width=”1\/4″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_row_inner][vc_column_inner][vc_column_text]<\/p>\n

M\u00e4tinsats<\/h2>\n

[\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_row_inner][vc_column_inner width=”2\/3″][vc_column_text]Den centrala delen i en m\u00e4tinsats \u00e4r sj\u00e4lva m\u00e4telementet. M\u00e4telementen \u00e4r baserade p\u00e5 metaller eller kombinationer av metaller vars egenskap \u00e4r att inta ett givet motst\u00e5ndsv\u00e4rde f\u00f6r varje given temperatur. Valet av m\u00e4telement g\u00f6rs utifr\u00e5n de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som r\u00e5der i varje applikation.\u00a0 Eftersom det \u00e4r sm\u00e5 elektriska signaler som m\u00e4ts \u00e4r m\u00e4telementets utsignal k\u00e4nslig f\u00f6r d\u00e5lig ledarisolation och elektriska st\u00f6rningar. F\u00f6r att skydda och s\u00e4kerst\u00e4lla m\u00e4telementens prestanda monteras de i mineralisolerad kabel (f\u00f6rkortat MI-kabel). Den best\u00e5r av enkla ledare i ett tunt metallr\u00f6r med h\u00e5rt packat magnesiumoxid som isolering. MI-kabeln \u00e4r vanligast i diametrarna 3 och 6 mm och med en anslutningsplint eller transmitter i den ena \u00e4nden. Pt100 och standardiserade termoelement \u00e4r de vanligaste m\u00e4telementen.<\/p>\n

En enklare form av m\u00e4tinsats \u00e4r att f\u00f6ra ner ett tr\u00e5danslutet m\u00e4telement i ett bottnat r\u00f6r med termisk pasta i botten. Den termiska pastan ger en f\u00f6rb\u00e4ttrad termisk \u00f6verf\u00f6ring i spetsen. Denna metod har dock ett begr\u00e4nsat anv\u00e4ndningsomr\u00e5de p.g.a. sn\u00e4vare m\u00e4tomr\u00e5de men ger generellt god h\u00e5llbarhet mot mekanisk belastning som vibrationer och chock.<\/p>\n

I temperaturgivare utsatta f\u00f6r tryck eller b\u00f6jbelastning skall tilledarna ges st\u00f6rsta m\u00f6jliga r\u00f6relsefrihet f\u00f6r att d\u00e4rigenom f\u00f6rhindra \u00f6verf\u00f6ring av belastningen.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”8813″ img_size=”medium” add_caption=”yes”][\/vc_column_inner][vc_column_inner width=”1\/3″ css=”.vc_custom_1576567329277{background-color: #eaeaea !important;}”][vc_column_text css=””]Visste du att!<\/u><\/strong>
\nINORs m\u00e4tinsatser \u00e4r normalt baserad p\u00e5 MI-kabel f\u00f6rutom givare med termoelement typ S, R eller B d\u00e5 keramikr\u00f6r anv\u00e4nds f\u00f6r att bygga upp m\u00e4tinsatsen. INORs inf\u00e4stning av Pt100-elementet i m\u00e4tinsatsen \u00e4r unik. Genom att fylla upp med isolationsmaterial s\u00e4kerst\u00e4lls god isolering och att elementet inte kan r\u00f6ra sig.<\/em>[\/vc_column_text][vc_single_image image=”8877″ img_size=”medium” css=”.vc_custom_1576567381637{background-color: #ffffff !important;}”][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]<\/p>\n

Kopplingshuvud<\/h2>\n

Kopplingshuvudet \u00e4r till f\u00f6r att skydda anslutningsplinten eller omvandlaren fr\u00e5n t.ex. fukt och damm fr\u00e5n den omgivande milj\u00f6n. N\u00e4r man v\u00e4ljer kopplingshuvud \u00e4r det flera viktiga aspekter man b\u00f6r ha i \u00e5tanke. En viktig faktor \u00e4r materialvalet. Vanligtvis \u00e4r huvudena gjutna i aluminium och pulverlackerade f\u00f6r att inte vara f\u00f6r tunga. F\u00f6r m\u00e4tpunkter utomhus i tuffa milj\u00f6er som till havs eller ute i \u00f6ken med sandstormar rekommenderas ofta kopplingshuvuden gjutna i st\u00e5l. I syrahaltiga milj\u00f6er \u00e4r det vanligt med plasthuvud f\u00f6r att undvika korrosion. Den inv\u00e4ndiga diametern i ett kopplingshuvud \u00e4r standardiserad och ben\u00e4mns form A eller B men det finns ocks\u00e5 en mindre typ med ben\u00e4mningen M.<\/p>\n

Lockets utformning och hur det f\u00e4sts p\u00e5 huvudet \u00e4r en annan viktig aspekt n\u00e4r man v\u00e4ljer kopplingshuvud. Om man t.ex. regelbundet beh\u00f6ver komma \u00e5t de inre delarna v\u00e4ljs ofta ett huvud med ett lock som sitter fast med g\u00e5ngj\u00e4rn. Vill man ha ett vattent\u00e4tt alternativ v\u00e4ljer man snarare ett lock som skruvas p\u00e5. I de fall d\u00e4r det efterfr\u00e5gas display i huvudet v\u00e4ljs ett kopplingshuvud med f\u00f6nster i locket.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15319″ img_size=”full”][vc_column_text]Angivet v\u00e4rde f\u00f6r IP-klass \u00e4r vad som h\u00f6gst kan \u00e5stadkommas. F\u00f6r att n\u00e5 de h\u00f6gre IP-klasserna kr\u00e4vs extra t\u00e4tning mellan kopplingshuvud och halsr\u00f6r och motsvarande kabelf\u00f6rskruvningar.<\/p>\n

Se v\u00e5rt utbud av kopplingshuvuden<\/a><\/span>[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]<\/p>\n

Halsr\u00f6r<\/h2>\n

Halsr\u00f6r anv\u00e4nds fr\u00e4mst f\u00f6r att distansera kopplingshuvudet fr\u00e5n processen, antingen f\u00f6r att det blir f\u00f6r varmt p.g.a. av h\u00f6g processtemperatur eller f\u00f6r att f\u00e5 inkopplingspunkten utanf\u00f6r isoleringen runt tank eller r\u00f6r. Halsr\u00f6r vill man att i de flesta fall ska vara tunnv\u00e4ggiga metallr\u00f6r f\u00f6r att minimera den termiska shuntningen l\u00e4ngs med r\u00f6ret. Halsr\u00f6ren f\u00e5r dock inte g\u00f6ras f\u00f6r l\u00e5nga eftersom vibrationer fr\u00e5n processen kan kn\u00e4cka dem, speciellt vid anv\u00e4ndning av tunga kopplingshuvud.[\/vc_column_text][vc_row_inner][vc_column_inner width=”1\/2″][vc_single_image image=”15323″ img_size=”medium” add_caption=”yes”][\/vc_column_inner][vc_column_inner width=”1\/2″][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_empty_space][vc_empty_space][vc_single_image image=”15327″ img_size=”large”][vc_column_text]1. Processtemperatur +220\u00b0C
\n2. Processtemperatur +400\u00b0C
\n3. Processtemperatur +570\u00b0C
\n4. Temperatur i kopplingshuvuddet
\n5. L\u00e4ngd p\u00e5 halsr\u00f6ret[\/vc_column_text][vc_column_text]OBS! Diagrammet visar endast temperatur\u00f6kningen. Omgivningstemperaturen m\u00e5ste l\u00e4ggas till detta.<\/em>[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”3\/4″][vc_column_text]<\/p>\n

Processanslutning<\/h2>\n

Den enklaste inf\u00e4stningen av temperaturgivare f\u00e5s d\u00e5 skyddsr\u00f6r sp\u00e4nns fast i processen med hj\u00e4lp av en kl\u00e4mf\u00f6rskruvning se fig. 1 nedan. F\u00f6rdelen \u00e4r man kan justera insticksl\u00e4ngden i efterhand och minimera antalet l\u00e4ngder i lager. Vill man kunna justera insticksl\u00e4ngden s\u00e5 v\u00e4ljer man t\u00e4tning med PTFE eller fiber, vill man klara h\u00f6ga tryck s\u00e5 v\u00e4ljer man t\u00e4tning med sk\u00e4rring i st\u00e5l (vars l\u00e4ge inte kan justeras i efterhand)[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15415″ img_size=”large”][vc_column_text]Genom att svetsa fast en g\u00e4ngad svetsstos, fig 1 & 2 ovan, kan givaren skruvas fast i processen. F\u00f6r inskruvningsgivare, fig 2, m\u00e5ste man best\u00e4mma insticksl\u00e4ngd i f\u00f6rv\u00e4g. Normalt anv\u00e4nds g\u00e4ngor enligt ISO 228 G1\/2 eller ASME B1.20.1 1\/2 -14 NPT f\u00f6r inskruvningsgivare. Andra g\u00e4ngor kan naturligtvis levereras.<\/p>\n

Ett alternativ \u00e4r fl\u00e4nsf\u00f6rband som bultas mot en motfl\u00e4ns, fig 3.<\/p>\n

Vid riktigt h\u00f6ga tryck svetsas skyddsfickan direkt in i tanken\/r\u00f6ret eller via en svetsstos, fig 4. Detta medf\u00f6r dock en hel del arbete vid eventuellt byte.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller egenfrekvensber\u00e4kningar \u00e4r insticksl\u00e4ngden ber\u00e4knat fr\u00e5n f\u00e4stpunkten dvs fl\u00e4nsen\/bussningen och ner\u00e5t och allts\u00e5 inte bara den del som sticker in i r\u00f6ret och exponeras f\u00f6r fl\u00f6det.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/4″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]<\/p>\n

Skyddsr\u00f6r\/Skyddsficka<\/h2>\n

M\u00e4tinsatsen ensam \u00e4r fullt tillr\u00e4cklig om det \u00e4r lufttemperatur som ska m\u00e4tas.\u00a0 Om det d\u00e4remot \u00e4r aggressiva gaser eller v\u00e4tskor, snabba fl\u00f6den eller h\u00f6ga tryck beh\u00f6ver vi skydda insatsen med ett skyddsr\u00f6r eller skyddsficka. Vad som styr utformningen av skyddsr\u00f6ret\/skyddsfickan \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningar som r\u00e5der vid m\u00e4tpunkten.<\/p>\n

Nedan \u00e4r n\u00e5gra exempel p\u00e5 vad som styr valet av skyddsr\u00f6r\/skyddsficka:[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row el_id=”skyddsror”][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]<\/p>\n

Skyddsr\u00f6rsf\u00f6rluster<\/h3>\n

[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]Skyddsr\u00f6rsf\u00f6rluster uppst\u00e5r n\u00e4r skyddsr\u00f6ret f\u00f6rbinder en varm zon med en kallare zon. Metall som har en god termisk ledningsf\u00f6rm\u00e5ga kommer att leda ut v\u00e4rmen via r\u00f6ret och kyla m\u00e4tspetsen. Det leder till att givaren kommer att visa ett f\u00f6r l\u00e5gt v\u00e4rde. Detta fel blir st\u00f6rre desto kortare skyddsr\u00f6r vi anv\u00e4nder. F\u00f6r att minska m\u00e4tfelet b\u00f6r man d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nda en tillr\u00e4ckligt l\u00e5ng insticksl\u00e4ngd. Insticksl\u00e4ngder p\u00e5 minst 10x spetsens diameter brukar normalt vara tillr\u00e4ckligt.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15368″ img_size=”large” add_caption=”yes”][vc_row_inner][vc_column_inner width=”2\/3″][\/vc_column_inner][vc_column_inner width=”1\/3″][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_column_text]Smalare processr\u00f6r<\/strong><\/p>\n

Vid de fall d\u00e4r processr\u00f6ren \u00e4r smalare \u00e4n \u00f6nskad insticksl\u00e4ngd kan man anv\u00e4nda ett T-r\u00f6r, vilket m\u00f6jligg\u00f6r l\u00e4ngre instick i huvudfl\u00f6det \u00e4n om man v\u00e4ljer vinkelr\u00e4t montering p\u00e5 processr\u00f6ret. Det g\u00f6r att det kan anv\u00e4ndas tunnare r\u00f6r f\u00f6r givarens skyddsr\u00f6r vilket minskar den termiska ledningsf\u00f6rm\u00e5gan l\u00e4ngs med skyddsr\u00f6ret.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15376″ img_size=”medium” add_caption=”yes”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]<\/p>\n

Svarstider<\/h3>\n

En del applikationer st\u00e4ller ocks\u00e5 krav p\u00e5 hur snabbt temperaturgivaren m\u00e5ste svara p\u00e5 temperaturf\u00f6r\u00e4ndringar. Svarstider m\u00e4ts i hur l\u00e5ng tid det tar f\u00f6r temperaturen att n\u00e5 50 % eller 90 % av temperaturf\u00f6r\u00e4ndringen. Eftersom m\u00e4telementet m\u00e4ter sin egen temperatur s\u00e5 beror svarstiden p\u00e5 hur mycket massa som beh\u00f6ver v\u00e4rmas upp kring m\u00e4telementet. Desto mer massa, desto l\u00e4ngre svarstid. Allts\u00e5 skall man f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra skyddsr\u00f6ren s\u00e5 smala som m\u00f6jligt. I de fall d\u00e4r mekaniska belastning inte till\u00e5ter det b\u00f6r man se till att den termiska ledningsf\u00f6rm\u00e5gan mellan element och media \u00e4r optimal. B\u00e4st effekt f\u00e5r man genom att minimera luftspalten mellan insatsen och skyddsr\u00f6ret.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”8850″ img_size=”large” add_caption=”yes”][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″ css=”.vc_custom_1576569136543{background-color: #eaeaea !important;}”][vc_column_text]Visste du att!<\/em><\/strong>[\/vc_column_text][vc_column_text css=””]Med INORs speciella konstruktion med anpassningshylsa i skyddsr\u00f6rets spets minimeras luftspalten mellan insats och skyddsr\u00f6rets v\u00e4ggar s\u00e5 en snabbare svarstid kan uppn\u00e5s. I v\u00e4tskor kan svarstiden till och med halveras.<\/em><\/p>\n

Konstruktionen med anpassningshylsan medf\u00f6r \u00e4ven att vibrationst\u00e5ligheten f\u00f6rb\u00e4ttras avsev\u00e4rt. M\u00e4tinsatsen f\u00f6rhindras effektivt att sl\u00e5 mot skyddsr\u00f6rets innerv\u00e4ggar och risken f\u00f6r brott i givarens ledningar minimeras. Givarens livsl\u00e4ngd f\u00f6rl\u00e4ngs och m\u00e4ts\u00e4kerheten h\u00f6js.<\/em>[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15428″ img_size=”medium” add_caption=”yes” alignment=”center” css=”.vc_custom_1576570051443{padding-top: 10px !important;padding-bottom: 10px !important;background-color: #ffffff !important;}”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]<\/p>\n

Mekanisk belastning<\/h3>\n

Skyddsr\u00f6ret uts\u00e4tts f\u00f6r olika slitage beroende p\u00e5 applikation. Tryck, vibrationer, b\u00f6jning och bl\u00e4string \u00e4r n\u00e5gra av de vanligaste mekaniska belastningarna temperaturgivare uts\u00e4tts f\u00f6r.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]<\/p>\n

Tryck och b\u00f6jning<\/h4>\n

M\u00e4tmotst\u00e5nd, utsatta f\u00f6r tryck eller b\u00f6jning, \u00e4ndrar motst\u00e5ndsv\u00e4rdet mer eller mindre beroende p\u00e5 konstruktionen. F\u00f6r\u00e4ndringen blir st\u00f6rre ju fastare f\u00f6rbindningen mellan motst\u00e5ndsmetallen och dess stomme \u00e4r. En temperaturgivare m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r konstrueras s\u00e5 att belastningar inte \u00f6verf\u00f6rs till m\u00e4tmotst\u00e5ndet.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_single_image image=”8837″ img_size=”large”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]<\/p>\n

Vibrationer<\/h4>\n

Kraftiga vibrationer kan leda till avbrott p\u00e5 interna ledare, skyddsr\u00f6r och halsr\u00f6r. I skaks\u00e4kra motst\u00e5ndsgivare m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r de interna ledarna ges minsta m\u00f6jliga r\u00f6relsefrihet.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_single_image image=”8966″ img_size=”medium” add_caption=”yes” alignment=”center”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text css=””]<\/p>\n

Sv\u00e4ngningar<\/h4>\n

N\u00e4r en v\u00e4tska eller en gas passerar ett skyddsr\u00f6r bryts fl\u00f6det och skapar virvlar runt r\u00f6ret. Detta leder till ett pulserande undertryck som b\u00f6jer r\u00f6ret tills dess r\u00f6rets elasticitet drar det tillbaka och det skapas en sv\u00e4ngning. Om sv\u00e4ngningens frekvens \u00e4r samma som skyddsr\u00f6rets egenfrekvens kommer r\u00f6rspetsen att sv\u00e4nga s\u00e5 kraftigt att r\u00f6ret till sist g\u00e5r av. \u00c4ven om skyddsr\u00f6ret inte kn\u00e4cks kan detta p\u00e5verka m\u00e4telementet tempor\u00e4rt eller permanent.<\/p>\n

Det finns tv\u00e5 olika standarder f\u00f6r hur egenfrekvensen ber\u00e4knas, DIN 43772 och ASME 19.3, varav den sista \u00e4r den vanligast f\u00f6rekommande. Ett s\u00e4tt att minska effekten av fl\u00f6det \u00e4r att s\u00e4tta skyddsfickan i en r\u00f6rb\u00f6j s\u00e5 att spetsen pekar mot fl\u00f6det. Om det inte g\u00e5r kan den monteras i vinkel mot fl\u00f6det. Att v\u00e4lja kortare l\u00e4ngd eller \u00e4ndra diameter och form kan \u00e4ven det ge positiva resultat. INOR har de senaste verktygen f\u00f6r att ber\u00e4kna om skyddsfickans dimensioner \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r applikationen och kan ge rekommendationer hur fickan skall utformas f\u00f6r att klara dessa p\u00e5frestningar.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_single_image image=”7948″ img_size=”large” alignment=”center”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]<\/p>\n

Bl\u00e4string<\/h4>\n

Bl\u00e4string \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande i r\u00f6kkanaler med h\u00f6ga fl\u00f6den. H\u00e5rda partiklar tr\u00e4ffar ytan p\u00e5 skyddsfickan vilket slipar ner ytan s\u00e5 att den till sist f\u00e5r h\u00e5l. Detta g\u00e5r att minimera genom att v\u00e4lja ett slitstarkare material f\u00f6r skyddsfickan eller genom att bel\u00e4gga ytan p\u00e5 skyddsfickan med ett slitstarkt ytskikt.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]<\/p>\n

H\u00f6g temperatur<\/h4>\n

Gl\u00f6dskal bildas n\u00e4r metall uts\u00e4tts f\u00f6r h\u00f6g temperatur i syrerik milj\u00f6. Ett oxidskikt som spricker och till sist flagnar av vilket f\u00f6rsvagar skyddsr\u00f6ret. Detta \u00e5tg\u00e4rdas enklast genom att v\u00e4lja en skyddsficka av h\u00f6gtemperaturst\u00e5l eller av keramiskt material.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row]<\/p>\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

[vc_row][vc_column width=”3\/4″][vc_column_text]
\nHur en temperaturgivare \u00e4r uppbyggd
\n[\/vc_column_text][vc_column_text]Utseendet p\u00e5 temperaturgivare \u00e4r v\u00e4ldigt varierande p\u00e5 grund av att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna ser s\u00e5 olika ut fr\u00e5n applikation till applikation. Det g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r inte att s\u00e4ga att det finns ett standardutseende f\u00f6r alla temperaturgivare. Man kan d\u00e4remot prata om ett standardutf\u00f6rande p\u00e5 insticksgivare som oftast utg\u00e5r fr\u00e5n en m\u00e4tinsats som tillsammans med ett kopplingshuvud, halsr\u00f6r och skyddsficka bildar ett komplett instrument.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15311″ img_size=”large”][\/vc_column][vc_column width=”1\/4″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_row_inner][vc_column_inner][vc_column_text]
\nM\u00e4tinsats
\n[\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_row_inner][vc_column_inner width=”2\/3″][vc_column_text]Den centrala delen i en m\u00e4tinsats \u00e4r sj\u00e4lva m\u00e4telementet. M\u00e4telementen \u00e4r baserade p\u00e5 metaller eller kombinationer av metaller vars egenskap \u00e4r att inta ett givet motst\u00e5ndsv\u00e4rde f\u00f6r varje given temperatur. Valet av m\u00e4telement g\u00f6rs utifr\u00e5n de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som r\u00e5der i varje applikation.\u00a0 Eftersom det \u00e4r sm\u00e5 elektriska signaler som m\u00e4ts \u00e4r m\u00e4telementets utsignal k\u00e4nslig f\u00f6r d\u00e5lig ledarisolation och elektriska st\u00f6rningar. F\u00f6r att skydda och s\u00e4kerst\u00e4lla m\u00e4telementens prestanda monteras de i mineralisolerad kabel (f\u00f6rkortat MI-kabel). Den best\u00e5r av enkla ledare i ett tunt metallr\u00f6r med h\u00e5rt packat magnesiumoxid som isolering. MI-kabeln \u00e4r vanligast i diametrarna 3 och 6 mm och med en anslutningsplint eller transmitter i den ena \u00e4nden. Pt100 och standardiserade termoelement \u00e4r de vanligaste m\u00e4telementen.
\nEn enklare form av m\u00e4tinsats \u00e4r att f\u00f6ra ner ett tr\u00e5danslutet m\u00e4telement i ett bottnat r\u00f6r med termisk pasta i botten. Den termiska pastan ger en f\u00f6rb\u00e4ttrad termisk \u00f6verf\u00f6ring i spetsen. Denna metod har dock ett begr\u00e4nsat anv\u00e4ndningsomr\u00e5de p.g.a. sn\u00e4vare m\u00e4tomr\u00e5de men ger generellt god h\u00e5llbarhet mot mekanisk belastning som vibrationer och chock.
\nI temperaturgivare utsatta f\u00f6r tryck eller b\u00f6jbelastning skall tilledarna ges st\u00f6rsta m\u00f6jliga r\u00f6relsefrihet f\u00f6r att d\u00e4rigenom f\u00f6rhindra \u00f6verf\u00f6ring av belastningen.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”8813″ img_size=”medium” add_caption=”yes”][\/vc_column_inner][vc_column_inner width=”1\/3″ css=”.vc_custom_1576567329277{background-color: #eaeaea !important;}”][vc_column_text css=””]Visste du att!
\nINORs m\u00e4tinsatser \u00e4r normalt baserad p\u00e5 MI-kabel f\u00f6rutom givare med termoelement typ S, R eller B d\u00e5 keramikr\u00f6r anv\u00e4nds f\u00f6r att bygga upp m\u00e4tinsatsen. INORs inf\u00e4stning av Pt100-elementet i m\u00e4tinsatsen \u00e4r unik. Genom att fylla upp med isolationsmaterial s\u00e4kerst\u00e4lls god isolering och att elementet inte kan r\u00f6ra sig.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”8877″ img_size=”medium” css=”.vc_custom_1576567381637{background-color: #ffffff !important;}”][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]
\nKopplingshuvud
\nKopplingshuvudet \u00e4r till f\u00f6r att skydda anslutningsplinten eller omvandlaren fr\u00e5n t.ex. fukt och damm fr\u00e5n den omgivande milj\u00f6n. N\u00e4r man v\u00e4ljer kopplingshuvud \u00e4r det flera viktiga aspekter man b\u00f6r ha i \u00e5tanke. En viktig faktor \u00e4r materialvalet. Vanligtvis \u00e4r huvudena gjutna i aluminium och pulverlackerade f\u00f6r att inte vara f\u00f6r tunga. F\u00f6r m\u00e4tpunkter utomhus i tuffa milj\u00f6er som till havs eller ute i \u00f6ken med sandstormar rekommenderas ofta kopplingshuvuden gjutna i st\u00e5l. I syrahaltiga milj\u00f6er \u00e4r det vanligt med plasthuvud f\u00f6r att undvika korrosion. Den inv\u00e4ndiga diametern i ett kopplingshuvud \u00e4r standardiserad och ben\u00e4mns form A eller B men det finns ocks\u00e5 en mindre typ med ben\u00e4mningen M.
\nLockets utformning och hur det f\u00e4sts p\u00e5 huvudet \u00e4r en annan viktig aspekt n\u00e4r man v\u00e4ljer kopplingshuvud. Om man t.ex. regelbundet beh\u00f6ver komma \u00e5t de inre delarna v\u00e4ljs ofta ett huvud med ett lock som sitter fast med g\u00e5ngj\u00e4rn. Vill man ha ett vattent\u00e4tt alternativ v\u00e4ljer man snarare ett lock som skruvas p\u00e5. I de fall d\u00e4r det efterfr\u00e5gas display i huvudet v\u00e4ljs ett kopplingshuvud med f\u00f6nster i locket.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15319″ img_size=”full”][vc_column_text]Angivet v\u00e4rde f\u00f6r IP-klass \u00e4r vad som h\u00f6gst kan \u00e5stadkommas. F\u00f6r att n\u00e5 de h\u00f6gre IP-klasserna kr\u00e4vs extra t\u00e4tning mellan kopplingshuvud och halsr\u00f6r och motsvarande kabelf\u00f6rskruvningar.
\nSe v\u00e5rt utbud av kopplingshuvuden[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]
\nHalsr\u00f6r
\nHalsr\u00f6r anv\u00e4nds fr\u00e4mst f\u00f6r att distansera kopplingshuvudet fr\u00e5n processen, antingen f\u00f6r att det blir f\u00f6r varmt p.g.a. av h\u00f6g processtemperatur eller f\u00f6r att f\u00e5 inkopplingspunkten utanf\u00f6r isoleringen runt tank eller r\u00f6r. Halsr\u00f6r vill man att i de flesta fall ska vara tunnv\u00e4ggiga metallr\u00f6r f\u00f6r att minimera den termiska shuntningen l\u00e4ngs med r\u00f6ret. Halsr\u00f6ren f\u00e5r dock inte g\u00f6ras f\u00f6r l\u00e5nga eftersom vibrationer fr\u00e5n processen kan kn\u00e4cka dem, speciellt vid anv\u00e4ndning av tunga kopplingshuvud.[\/vc_column_text][vc_row_inner][vc_column_inner width=”1\/2″][vc_single_image image=”15323″ img_size=”medium” add_caption=”yes”][\/vc_column_inner][vc_column_inner width=”1\/2″][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_empty_space][vc_empty_space][vc_single_image image=”15327″ img_size=”large”][vc_column_text]1. Processtemperatur +220\u00b0C
\n2. Processtemperatur +400\u00b0C
\n3. Processtemperatur +570\u00b0C
\n4. Temperatur i kopplingshuvuddet
\n5. L\u00e4ngd p\u00e5 halsr\u00f6ret[\/vc_column_text][vc_column_text]OBS! Diagrammet visar endast temperatur\u00f6kningen. Omgivningstemperaturen m\u00e5ste l\u00e4ggas till detta.[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”3\/4″][vc_column_text]
\nProcessanslutning
\nDen enklaste inf\u00e4stningen av temperaturgivare f\u00e5s d\u00e5 skyddsr\u00f6r sp\u00e4nns fast i processen med hj\u00e4lp av en kl\u00e4mf\u00f6rskruvning se fig. 1 nedan. F\u00f6rdelen \u00e4r man kan justera insticksl\u00e4ngden i efterhand och minimera antalet l\u00e4ngder i lager. Vill man kunna justera insticksl\u00e4ngden s\u00e5 v\u00e4ljer man t\u00e4tning med PTFE eller fiber, vill man klara h\u00f6ga tryck s\u00e5 v\u00e4ljer man t\u00e4tning med sk\u00e4rring i st\u00e5l (vars l\u00e4ge inte kan justeras i efterhand)[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15415″ img_size=”large”][vc_column_text]Genom att svetsa fast en g\u00e4ngad svetsstos, fig 1 & 2 ovan, kan givaren skruvas fast i processen. F\u00f6r inskruvningsgivare, fig 2, m\u00e5ste man best\u00e4mma insticksl\u00e4ngd i f\u00f6rv\u00e4g. Normalt anv\u00e4nds g\u00e4ngor enligt ISO 228 G1\/2 eller ASME B1.20.1 1\/2 -14 NPT f\u00f6r inskruvningsgivare. Andra g\u00e4ngor kan naturligtvis levereras.
\nEtt alternativ \u00e4r fl\u00e4nsf\u00f6rband som bultas mot en motfl\u00e4ns, fig 3.
\nVid riktigt h\u00f6ga tryck svetsas skyddsfickan direkt in i tanken\/r\u00f6ret eller via en svetsstos, fig 4. Detta medf\u00f6r dock en hel del arbete vid eventuellt byte.
\nN\u00e4r det g\u00e4ller egenfrekvensber\u00e4kningar \u00e4r insticksl\u00e4ngden ber\u00e4knat fr\u00e5n f\u00e4stpunkten dvs fl\u00e4nsen\/bussningen och ner\u00e5t och allts\u00e5 inte bara den del som sticker in i r\u00f6ret och exponeras f\u00f6r fl\u00f6det.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/4″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]
\nSkyddsr\u00f6r\/Skyddsficka
\nM\u00e4tinsatsen ensam \u00e4r fullt tillr\u00e4cklig om det \u00e4r lufttemperatur som ska m\u00e4tas.\u00a0 Om det d\u00e4remot \u00e4r aggressiva gaser eller v\u00e4tskor, snabba fl\u00f6den eller h\u00f6ga tryck beh\u00f6ver vi skydda insatsen med ett skyddsr\u00f6r eller skyddsficka. Vad som styr utformningen av skyddsr\u00f6ret\/skyddsfickan \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningar som r\u00e5der vid m\u00e4tpunkten.
\nNedan \u00e4r n\u00e5gra exempel p\u00e5 vad som styr valet av skyddsr\u00f6r\/skyddsficka:[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row el_id=”skyddsror”][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]
\nSkyddsr\u00f6rsf\u00f6rluster
\n[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]Skyddsr\u00f6rsf\u00f6rluster uppst\u00e5r n\u00e4r skyddsr\u00f6ret f\u00f6rbinder en varm zon med en kallare zon. Metall som har en god termisk ledningsf\u00f6rm\u00e5ga kommer att leda ut v\u00e4rmen via r\u00f6ret och kyla m\u00e4tspetsen. Det leder till att givaren kommer att visa ett f\u00f6r l\u00e5gt v\u00e4rde. Detta fel blir st\u00f6rre desto kortare skyddsr\u00f6r vi anv\u00e4nder. F\u00f6r att minska m\u00e4tfelet b\u00f6r man d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nda en tillr\u00e4ckligt l\u00e5ng insticksl\u00e4ngd. Insticksl\u00e4ngder p\u00e5 minst 10x spetsens diameter brukar normalt vara tillr\u00e4ckligt.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15368″ img_size=”large” add_caption=”yes”][vc_row_inner][vc_column_inner width=”2\/3″][\/vc_column_inner][vc_column_inner width=”1\/3″][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_column_text]Smalare processr\u00f6r
\nVid de fall d\u00e4r processr\u00f6ren \u00e4r smalare \u00e4n \u00f6nskad insticksl\u00e4ngd kan man anv\u00e4nda ett T-r\u00f6r, vilket m\u00f6jligg\u00f6r l\u00e4ngre instick i huvudfl\u00f6det \u00e4n om man v\u00e4ljer vinkelr\u00e4t montering p\u00e5 processr\u00f6ret. Det g\u00f6r att det kan anv\u00e4ndas tunnare r\u00f6r f\u00f6r givarens skyddsr\u00f6r vilket minskar den termiska ledningsf\u00f6rm\u00e5gan l\u00e4ngs med skyddsr\u00f6ret.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15376″ img_size=”medium” add_caption=”yes”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]
\nSvarstider
\nEn del applikationer st\u00e4ller ocks\u00e5 krav p\u00e5 hur snabbt temperaturgivaren m\u00e5ste svara p\u00e5 temperaturf\u00f6r\u00e4ndringar. Svarstider m\u00e4ts i hur l\u00e5ng tid det tar f\u00f6r temperaturen att n\u00e5 50 % eller 90 % av temperaturf\u00f6r\u00e4ndringen. Eftersom m\u00e4telementet m\u00e4ter sin egen temperatur s\u00e5 beror svarstiden p\u00e5 hur mycket massa som beh\u00f6ver v\u00e4rmas upp kring m\u00e4telementet. Desto mer massa, desto l\u00e4ngre svarstid. Allts\u00e5 skall man f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra skyddsr\u00f6ren s\u00e5 smala som m\u00f6jligt. I de fall d\u00e4r mekaniska belastning inte till\u00e5ter det b\u00f6r man se till att den termiska ledningsf\u00f6rm\u00e5gan mellan element och media \u00e4r optimal. B\u00e4st effekt f\u00e5r man genom att minimera luftspalten mellan insatsen och skyddsr\u00f6ret.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”8850″ img_size=”large” add_caption=”yes”][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″ css=”.vc_custom_1576569136543{background-color: #eaeaea !important;}”][vc_column_text]Visste du att![\/vc_column_text][vc_column_text css=””]Med INORs speciella konstruktion med anpassningshylsa i skyddsr\u00f6rets spets minimeras luftspalten mellan insats och skyddsr\u00f6rets v\u00e4ggar s\u00e5 en snabbare svarstid kan uppn\u00e5s. I v\u00e4tskor kan svarstiden till och med halveras.
\nKonstruktionen med anpassningshylsan medf\u00f6r \u00e4ven att vibrationst\u00e5ligheten f\u00f6rb\u00e4ttras avsev\u00e4rt. M\u00e4tinsatsen f\u00f6rhindras effektivt att sl\u00e5 mot skyddsr\u00f6rets innerv\u00e4ggar och risken f\u00f6r brott i givarens ledningar minimeras. Givarens livsl\u00e4ngd f\u00f6rl\u00e4ngs och m\u00e4ts\u00e4kerheten h\u00f6js.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15428″ img_size=”medium” add_caption=”yes” alignment=”center” css=”.vc_custom_1576570051443{padding-top: 10px !important;padding-bottom: 10px !important;background-color: #ffffff !important;}”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]
\nMekanisk belastning
\nSkyddsr\u00f6ret uts\u00e4tts f\u00f6r olika slitage beroende p\u00e5 applikation. Tryck, vibrationer, b\u00f6jning och bl\u00e4string \u00e4r n\u00e5gra av de vanligaste mekaniska belastningarna temperaturgivare uts\u00e4tts f\u00f6r.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]
\nTryck och b\u00f6jning
\nM\u00e4tmotst\u00e5nd, utsatta f\u00f6r tryck eller b\u00f6jning, \u00e4ndrar motst\u00e5ndsv\u00e4rdet mer eller mindre beroende p\u00e5 konstruktionen. F\u00f6r\u00e4ndringen blir st\u00f6rre ju fastare f\u00f6rbindningen mellan motst\u00e5ndsmetallen och dess stomme \u00e4r. En temperaturgivare m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r konstrueras s\u00e5 att belastningar inte \u00f6verf\u00f6rs till m\u00e4tmotst\u00e5ndet.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_single_image image=”8837″ img_size=”large”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]
\nVibrationer
\nKraftiga vibrationer kan leda till avbrott p\u00e5 interna ledare, skyddsr\u00f6r och halsr\u00f6r. I skaks\u00e4kra motst\u00e5ndsgivare m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r de interna ledarna ges minsta m\u00f6jliga r\u00f6relsefrihet.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_single_image image=”8966″ img_size=”medium” add_caption=”yes” alignment=”center”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text css=””]
\nSv\u00e4ngningar
\nN\u00e4r en v\u00e4tska eller en gas passerar ett skyddsr\u00f6r bryts fl\u00f6det och skapar virvlar runt r\u00f6ret. Detta leder till ett pulserande undertryck som b\u00f6jer r\u00f6ret tills dess r\u00f6rets elasticitet drar det tillbaka och det skapas en sv\u00e4ngning. Om sv\u00e4ngningens frekvens \u00e4r samma som skyddsr\u00f6rets egenfrekvens kommer r\u00f6rspetsen att sv\u00e4nga s\u00e5 kraftigt att r\u00f6ret till sist g\u00e5r av. \u00c4ven om skyddsr\u00f6ret inte kn\u00e4cks kan detta p\u00e5verka m\u00e4telementet tempor\u00e4rt eller permanent.
\nDet finns tv\u00e5 olika standarder f\u00f6r hur egenfrekvensen ber\u00e4knas, DIN 43772 och ASME 19.3, varav den sista \u00e4r den vanligast f\u00f6rekommande. Ett s\u00e4tt att minska effekten av fl\u00f6det \u00e4r att s\u00e4tta skyddsfickan i en r\u00f6rb\u00f6j s\u00e5 att spetsen pekar mot fl\u00f6det. Om det inte g\u00e5r kan den monteras i vinkel mot fl\u00f6det. Att v\u00e4lja kortare l\u00e4ngd eller \u00e4ndra diameter och form kan \u00e4ven det ge positiva resultat. INOR har de senaste verktygen f\u00f6r att ber\u00e4kna om skyddsfickans dimensioner \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r applikationen och kan ge rekommendationer hur fickan skall utformas f\u00f6r att klara dessa p\u00e5frestningar.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_single_image image=”7948″ img_size=”large” alignment=”center”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]
\nBl\u00e4string
\nBl\u00e4string \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande i r\u00f6kkanaler med h\u00f6ga fl\u00f6den. H\u00e5rda partiklar tr\u00e4ffar ytan p\u00e5 skyddsfickan vilket slipar ner ytan s\u00e5 att den till sist f\u00e5r h\u00e5l. Detta g\u00e5r att minimera genom att v\u00e4lja ett slitstarkare material f\u00f6r skyddsfickan eller genom att bel\u00e4gga ytan p\u00e5 skyddsfickan med ett slitstarkt ytskikt.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]
\nH\u00f6g temperatur
\nGl\u00f6dskal bildas n\u00e4r metall uts\u00e4tts f\u00f6r h\u00f6g temperatur i syrerik milj\u00f6. Ett oxidskikt som spricker och till sist flagnar av vilket f\u00f6rsvagar skyddsr\u00f6ret. Detta \u00e5tg\u00e4rdas enklast genom att v\u00e4lja en skyddsficka av h\u00f6gtemperaturst\u00e5l eller av keramiskt material.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":8677,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-temp.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-15309","page","type-page","status-publish","hentry"],"yoast_head":"\nHur en temperaturgivare \u00e4r uppbyggd - INOR<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"noindex, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Hur en temperaturgivare \u00e4r uppbyggd - INOR\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"[vc_row][vc_column width=”3\/4″][vc_column_text] Hur en temperaturgivare \u00e4r uppbyggd [\/vc_column_text][vc_column_text]Utseendet p\u00e5 temperaturgivare \u00e4r v\u00e4ldigt varierande p\u00e5 grund av att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna ser s\u00e5 olika ut fr\u00e5n applikation till applikation. Det g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r inte att s\u00e4ga att det finns ett standardutseende f\u00f6r alla temperaturgivare. Man kan d\u00e4remot prata om ett standardutf\u00f6rande p\u00e5 insticksgivare som oftast utg\u00e5r fr\u00e5n en m\u00e4tinsats som tillsammans med ett kopplingshuvud, halsr\u00f6r och skyddsficka bildar ett komplett instrument.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15311″ img_size=”large”][\/vc_column][vc_column width=”1\/4″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_row_inner][vc_column_inner][vc_column_text] M\u00e4tinsats [\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_row_inner][vc_column_inner width=”2\/3″][vc_column_text]Den centrala delen i en m\u00e4tinsats \u00e4r sj\u00e4lva m\u00e4telementet. M\u00e4telementen \u00e4r baserade p\u00e5 metaller eller kombinationer av metaller vars egenskap \u00e4r att inta ett givet motst\u00e5ndsv\u00e4rde f\u00f6r varje given temperatur. Valet av m\u00e4telement g\u00f6rs utifr\u00e5n de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som r\u00e5der i varje applikation.\u00a0 Eftersom det \u00e4r sm\u00e5 elektriska signaler som m\u00e4ts \u00e4r m\u00e4telementets utsignal k\u00e4nslig f\u00f6r d\u00e5lig ledarisolation och elektriska st\u00f6rningar. F\u00f6r att skydda och s\u00e4kerst\u00e4lla m\u00e4telementens prestanda monteras de i mineralisolerad kabel (f\u00f6rkortat MI-kabel). Den best\u00e5r av enkla ledare i ett tunt metallr\u00f6r med h\u00e5rt packat magnesiumoxid som isolering. MI-kabeln \u00e4r vanligast i diametrarna 3 och 6 mm och med en anslutningsplint eller transmitter i den ena \u00e4nden. Pt100 och standardiserade termoelement \u00e4r de vanligaste m\u00e4telementen. En enklare form av m\u00e4tinsats \u00e4r att f\u00f6ra ner ett tr\u00e5danslutet m\u00e4telement i ett bottnat r\u00f6r med termisk pasta i botten. Den termiska pastan ger en f\u00f6rb\u00e4ttrad termisk \u00f6verf\u00f6ring i spetsen. Denna metod har dock ett begr\u00e4nsat anv\u00e4ndningsomr\u00e5de p.g.a. sn\u00e4vare m\u00e4tomr\u00e5de men ger generellt god h\u00e5llbarhet mot mekanisk belastning som vibrationer och chock. I temperaturgivare utsatta f\u00f6r tryck eller b\u00f6jbelastning skall tilledarna ges st\u00f6rsta m\u00f6jliga r\u00f6relsefrihet f\u00f6r att d\u00e4rigenom f\u00f6rhindra \u00f6verf\u00f6ring av belastningen.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”8813″ img_size=”medium” add_caption=”yes”][\/vc_column_inner][vc_column_inner width=”1\/3″ css=”.vc_custom_1576567329277{background-color: #eaeaea !important;}”][vc_column_text css=””]Visste du att! INORs m\u00e4tinsatser \u00e4r normalt baserad p\u00e5 MI-kabel f\u00f6rutom givare med termoelement typ S, R eller B d\u00e5 keramikr\u00f6r anv\u00e4nds f\u00f6r att bygga upp m\u00e4tinsatsen. INORs inf\u00e4stning av Pt100-elementet i m\u00e4tinsatsen \u00e4r unik. Genom att fylla upp med isolationsmaterial s\u00e4kerst\u00e4lls god isolering och att elementet inte kan r\u00f6ra sig.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”8877″ img_size=”medium” css=”.vc_custom_1576567381637{background-color: #ffffff !important;}”][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Kopplingshuvud Kopplingshuvudet \u00e4r till f\u00f6r att skydda anslutningsplinten eller omvandlaren fr\u00e5n t.ex. fukt och damm fr\u00e5n den omgivande milj\u00f6n. N\u00e4r man v\u00e4ljer kopplingshuvud \u00e4r det flera viktiga aspekter man b\u00f6r ha i \u00e5tanke. En viktig faktor \u00e4r materialvalet. Vanligtvis \u00e4r huvudena gjutna i aluminium och pulverlackerade f\u00f6r att inte vara f\u00f6r tunga. F\u00f6r m\u00e4tpunkter utomhus i tuffa milj\u00f6er som till havs eller ute i \u00f6ken med sandstormar rekommenderas ofta kopplingshuvuden gjutna i st\u00e5l. I syrahaltiga milj\u00f6er \u00e4r det vanligt med plasthuvud f\u00f6r att undvika korrosion. Den inv\u00e4ndiga diametern i ett kopplingshuvud \u00e4r standardiserad och ben\u00e4mns form A eller B men det finns ocks\u00e5 en mindre typ med ben\u00e4mningen M. Lockets utformning och hur det f\u00e4sts p\u00e5 huvudet \u00e4r en annan viktig aspekt n\u00e4r man v\u00e4ljer kopplingshuvud. Om man t.ex. regelbundet beh\u00f6ver komma \u00e5t de inre delarna v\u00e4ljs ofta ett huvud med ett lock som sitter fast med g\u00e5ngj\u00e4rn. Vill man ha ett vattent\u00e4tt alternativ v\u00e4ljer man snarare ett lock som skruvas p\u00e5. I de fall d\u00e4r det efterfr\u00e5gas display i huvudet v\u00e4ljs ett kopplingshuvud med f\u00f6nster i locket.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15319″ img_size=”full”][vc_column_text]Angivet v\u00e4rde f\u00f6r IP-klass \u00e4r vad som h\u00f6gst kan \u00e5stadkommas. F\u00f6r att n\u00e5 de h\u00f6gre IP-klasserna kr\u00e4vs extra t\u00e4tning mellan kopplingshuvud och halsr\u00f6r och motsvarande kabelf\u00f6rskruvningar. Se v\u00e5rt utbud av kopplingshuvuden[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Halsr\u00f6r Halsr\u00f6r anv\u00e4nds fr\u00e4mst f\u00f6r att distansera kopplingshuvudet fr\u00e5n processen, antingen f\u00f6r att det blir f\u00f6r varmt p.g.a. av h\u00f6g processtemperatur eller f\u00f6r att f\u00e5 inkopplingspunkten utanf\u00f6r isoleringen runt tank eller r\u00f6r. Halsr\u00f6r vill man att i de flesta fall ska vara tunnv\u00e4ggiga metallr\u00f6r f\u00f6r att minimera den termiska shuntningen l\u00e4ngs med r\u00f6ret. Halsr\u00f6ren f\u00e5r dock inte g\u00f6ras f\u00f6r l\u00e5nga eftersom vibrationer fr\u00e5n processen kan kn\u00e4cka dem, speciellt vid anv\u00e4ndning av tunga kopplingshuvud.[\/vc_column_text][vc_row_inner][vc_column_inner width=”1\/2″][vc_single_image image=”15323″ img_size=”medium” add_caption=”yes”][\/vc_column_inner][vc_column_inner width=”1\/2″][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_empty_space][vc_empty_space][vc_single_image image=”15327″ img_size=”large”][vc_column_text]1. Processtemperatur +220\u00b0C 2. Processtemperatur +400\u00b0C 3. Processtemperatur +570\u00b0C 4. Temperatur i kopplingshuvuddet 5. L\u00e4ngd p\u00e5 halsr\u00f6ret[\/vc_column_text][vc_column_text]OBS! Diagrammet visar endast temperatur\u00f6kningen. Omgivningstemperaturen m\u00e5ste l\u00e4ggas till detta.[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”3\/4″][vc_column_text] Processanslutning Den enklaste inf\u00e4stningen av temperaturgivare f\u00e5s d\u00e5 skyddsr\u00f6r sp\u00e4nns fast i processen med hj\u00e4lp av en kl\u00e4mf\u00f6rskruvning se fig. 1 nedan. F\u00f6rdelen \u00e4r man kan justera insticksl\u00e4ngden i efterhand och minimera antalet l\u00e4ngder i lager. Vill man kunna justera insticksl\u00e4ngden s\u00e5 v\u00e4ljer man t\u00e4tning med PTFE eller fiber, vill man klara h\u00f6ga tryck s\u00e5 v\u00e4ljer man t\u00e4tning med sk\u00e4rring i st\u00e5l (vars l\u00e4ge inte kan justeras i efterhand)[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15415″ img_size=”large”][vc_column_text]Genom att svetsa fast en g\u00e4ngad svetsstos, fig 1 & 2 ovan, kan givaren skruvas fast i processen. F\u00f6r inskruvningsgivare, fig 2, m\u00e5ste man best\u00e4mma insticksl\u00e4ngd i f\u00f6rv\u00e4g. Normalt anv\u00e4nds g\u00e4ngor enligt ISO 228 G1\/2 eller ASME B1.20.1 1\/2 -14 NPT f\u00f6r inskruvningsgivare. Andra g\u00e4ngor kan naturligtvis levereras. Ett alternativ \u00e4r fl\u00e4nsf\u00f6rband som bultas mot en motfl\u00e4ns, fig 3. Vid riktigt h\u00f6ga tryck svetsas skyddsfickan direkt in i tanken\/r\u00f6ret eller via en svetsstos, fig 4. Detta medf\u00f6r dock en hel del arbete vid eventuellt byte. N\u00e4r det g\u00e4ller egenfrekvensber\u00e4kningar \u00e4r insticksl\u00e4ngden ber\u00e4knat fr\u00e5n f\u00e4stpunkten dvs fl\u00e4nsen\/bussningen och ner\u00e5t och allts\u00e5 inte bara den del som sticker in i r\u00f6ret och exponeras f\u00f6r fl\u00f6det.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/4″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Skyddsr\u00f6r\/Skyddsficka M\u00e4tinsatsen ensam \u00e4r fullt tillr\u00e4cklig om det \u00e4r lufttemperatur som ska m\u00e4tas.\u00a0 Om det d\u00e4remot \u00e4r aggressiva gaser eller v\u00e4tskor, snabba fl\u00f6den eller h\u00f6ga tryck beh\u00f6ver vi skydda insatsen med ett skyddsr\u00f6r eller skyddsficka. Vad som styr utformningen av skyddsr\u00f6ret\/skyddsfickan \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningar som r\u00e5der vid m\u00e4tpunkten. Nedan \u00e4r n\u00e5gra exempel p\u00e5 vad som styr valet av skyddsr\u00f6r\/skyddsficka:[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row el_id=”skyddsror”][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Skyddsr\u00f6rsf\u00f6rluster [\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]Skyddsr\u00f6rsf\u00f6rluster uppst\u00e5r n\u00e4r skyddsr\u00f6ret f\u00f6rbinder en varm zon med en kallare zon. Metall som har en god termisk ledningsf\u00f6rm\u00e5ga kommer att leda ut v\u00e4rmen via r\u00f6ret och kyla m\u00e4tspetsen. Det leder till att givaren kommer att visa ett f\u00f6r l\u00e5gt v\u00e4rde. Detta fel blir st\u00f6rre desto kortare skyddsr\u00f6r vi anv\u00e4nder. F\u00f6r att minska m\u00e4tfelet b\u00f6r man d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nda en tillr\u00e4ckligt l\u00e5ng insticksl\u00e4ngd. Insticksl\u00e4ngder p\u00e5 minst 10x spetsens diameter brukar normalt vara tillr\u00e4ckligt.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15368″ img_size=”large” add_caption=”yes”][vc_row_inner][vc_column_inner width=”2\/3″][\/vc_column_inner][vc_column_inner width=”1\/3″][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_column_text]Smalare processr\u00f6r Vid de fall d\u00e4r processr\u00f6ren \u00e4r smalare \u00e4n \u00f6nskad insticksl\u00e4ngd kan man anv\u00e4nda ett T-r\u00f6r, vilket m\u00f6jligg\u00f6r l\u00e4ngre instick i huvudfl\u00f6det \u00e4n om man v\u00e4ljer vinkelr\u00e4t montering p\u00e5 processr\u00f6ret. Det g\u00f6r att det kan anv\u00e4ndas tunnare r\u00f6r f\u00f6r givarens skyddsr\u00f6r vilket minskar den termiska ledningsf\u00f6rm\u00e5gan l\u00e4ngs med skyddsr\u00f6ret.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15376″ img_size=”medium” add_caption=”yes”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Svarstider En del applikationer st\u00e4ller ocks\u00e5 krav p\u00e5 hur snabbt temperaturgivaren m\u00e5ste svara p\u00e5 temperaturf\u00f6r\u00e4ndringar. Svarstider m\u00e4ts i hur l\u00e5ng tid det tar f\u00f6r temperaturen att n\u00e5 50 % eller 90 % av temperaturf\u00f6r\u00e4ndringen. Eftersom m\u00e4telementet m\u00e4ter sin egen temperatur s\u00e5 beror svarstiden p\u00e5 hur mycket massa som beh\u00f6ver v\u00e4rmas upp kring m\u00e4telementet. Desto mer massa, desto l\u00e4ngre svarstid. Allts\u00e5 skall man f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra skyddsr\u00f6ren s\u00e5 smala som m\u00f6jligt. I de fall d\u00e4r mekaniska belastning inte till\u00e5ter det b\u00f6r man se till att den termiska ledningsf\u00f6rm\u00e5gan mellan element och media \u00e4r optimal. B\u00e4st effekt f\u00e5r man genom att minimera luftspalten mellan insatsen och skyddsr\u00f6ret.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”8850″ img_size=”large” add_caption=”yes”][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″ css=”.vc_custom_1576569136543{background-color: #eaeaea !important;}”][vc_column_text]Visste du att![\/vc_column_text][vc_column_text css=””]Med INORs speciella konstruktion med anpassningshylsa i skyddsr\u00f6rets spets minimeras luftspalten mellan insats och skyddsr\u00f6rets v\u00e4ggar s\u00e5 en snabbare svarstid kan uppn\u00e5s. I v\u00e4tskor kan svarstiden till och med halveras. Konstruktionen med anpassningshylsan medf\u00f6r \u00e4ven att vibrationst\u00e5ligheten f\u00f6rb\u00e4ttras avsev\u00e4rt. M\u00e4tinsatsen f\u00f6rhindras effektivt att sl\u00e5 mot skyddsr\u00f6rets innerv\u00e4ggar och risken f\u00f6r brott i givarens ledningar minimeras. Givarens livsl\u00e4ngd f\u00f6rl\u00e4ngs och m\u00e4ts\u00e4kerheten h\u00f6js.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15428″ img_size=”medium” add_caption=”yes” alignment=”center” css=”.vc_custom_1576570051443{padding-top: 10px !important;padding-bottom: 10px !important;background-color: #ffffff !important;}”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Mekanisk belastning Skyddsr\u00f6ret uts\u00e4tts f\u00f6r olika slitage beroende p\u00e5 applikation. Tryck, vibrationer, b\u00f6jning och bl\u00e4string \u00e4r n\u00e5gra av de vanligaste mekaniska belastningarna temperaturgivare uts\u00e4tts f\u00f6r.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Tryck och b\u00f6jning M\u00e4tmotst\u00e5nd, utsatta f\u00f6r tryck eller b\u00f6jning, \u00e4ndrar motst\u00e5ndsv\u00e4rdet mer eller mindre beroende p\u00e5 konstruktionen. F\u00f6r\u00e4ndringen blir st\u00f6rre ju fastare f\u00f6rbindningen mellan motst\u00e5ndsmetallen och dess stomme \u00e4r. En temperaturgivare m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r konstrueras s\u00e5 att belastningar inte \u00f6verf\u00f6rs till m\u00e4tmotst\u00e5ndet.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_single_image image=”8837″ img_size=”large”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Vibrationer Kraftiga vibrationer kan leda till avbrott p\u00e5 interna ledare, skyddsr\u00f6r och halsr\u00f6r. I skaks\u00e4kra motst\u00e5ndsgivare m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r de interna ledarna ges minsta m\u00f6jliga r\u00f6relsefrihet.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_single_image image=”8966″ img_size=”medium” add_caption=”yes” alignment=”center”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text css=””] Sv\u00e4ngningar N\u00e4r en v\u00e4tska eller en gas passerar ett skyddsr\u00f6r bryts fl\u00f6det och skapar virvlar runt r\u00f6ret. Detta leder till ett pulserande undertryck som b\u00f6jer r\u00f6ret tills dess r\u00f6rets elasticitet drar det tillbaka och det skapas en sv\u00e4ngning. Om sv\u00e4ngningens frekvens \u00e4r samma som skyddsr\u00f6rets egenfrekvens kommer r\u00f6rspetsen att sv\u00e4nga s\u00e5 kraftigt att r\u00f6ret till sist g\u00e5r av. \u00c4ven om skyddsr\u00f6ret inte kn\u00e4cks kan detta p\u00e5verka m\u00e4telementet tempor\u00e4rt eller permanent. Det finns tv\u00e5 olika standarder f\u00f6r hur egenfrekvensen ber\u00e4knas, DIN 43772 och ASME 19.3, varav den sista \u00e4r den vanligast f\u00f6rekommande. Ett s\u00e4tt att minska effekten av fl\u00f6det \u00e4r att s\u00e4tta skyddsfickan i en r\u00f6rb\u00f6j s\u00e5 att spetsen pekar mot fl\u00f6det. Om det inte g\u00e5r kan den monteras i vinkel mot fl\u00f6det. Att v\u00e4lja kortare l\u00e4ngd eller \u00e4ndra diameter och form kan \u00e4ven det ge positiva resultat. INOR har de senaste verktygen f\u00f6r att ber\u00e4kna om skyddsfickans dimensioner \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r applikationen och kan ge rekommendationer hur fickan skall utformas f\u00f6r att klara dessa p\u00e5frestningar.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_single_image image=”7948″ img_size=”large” alignment=”center”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Bl\u00e4string Bl\u00e4string \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande i r\u00f6kkanaler med h\u00f6ga fl\u00f6den. H\u00e5rda partiklar tr\u00e4ffar ytan p\u00e5 skyddsfickan vilket slipar ner ytan s\u00e5 att den till sist f\u00e5r h\u00e5l. Detta g\u00e5r att minimera genom att v\u00e4lja ett slitstarkare material f\u00f6r skyddsfickan eller genom att bel\u00e4gga ytan p\u00e5 skyddsfickan med ett slitstarkt ytskikt.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] H\u00f6g temperatur Gl\u00f6dskal bildas n\u00e4r metall uts\u00e4tts f\u00f6r h\u00f6g temperatur i syrerik milj\u00f6. Ett oxidskikt som spricker och till sist flagnar av vilket f\u00f6rsvagar skyddsr\u00f6ret. Detta \u00e5tg\u00e4rdas enklast genom att v\u00e4lja en skyddsficka av h\u00f6gtemperaturst\u00e5l eller av keramiskt material.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/temperaturskolan\/hur-en-temperaturgivare-ar-uppbyggd\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"INOR\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2025-06-09T12:28:22+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"11 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/inor.stagingidentitet.se\\\/temperaturskolan\\\/hur-en-temperaturgivare-ar-uppbyggd\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/inor.stagingidentitet.se\\\/temperaturskolan\\\/hur-en-temperaturgivare-ar-uppbyggd\\\/\",\"name\":\"Hur en temperaturgivare \u00e4r uppbyggd - INOR\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/inor-gmbh.de\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-12-17T08:24:13+00:00\",\"dateModified\":\"2025-06-09T12:28:22+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/inor.stagingidentitet.se\\\/temperaturskolan\\\/hur-en-temperaturgivare-ar-uppbyggd\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/inor.stagingidentitet.se\\\/temperaturskolan\\\/hur-en-temperaturgivare-ar-uppbyggd\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/inor.stagingidentitet.se\\\/temperaturskolan\\\/hur-en-temperaturgivare-ar-uppbyggd\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Start\",\"item\":\"https:\\\/\\\/inor.stagingidentitet.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Temperaturskolan\",\"item\":\"https:\\\/\\\/inor.stagingidentitet.se\\\/temperaturskolan\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Hur en temperaturgivare \u00e4r uppbyggd\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/inor-gmbh.de\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/inor-gmbh.de\\\/\",\"name\":\"INOR\",\"description\":\"Specialists in industrial temperature measurement\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/inor-gmbh.de\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/inor-gmbh.de\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/inor-gmbh.de\\\/#organization\",\"name\":\"INOR Transmitter GmbH\",\"url\":\"https:\\\/\\\/inor-gmbh.de\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/inor-gmbh.de\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/inor.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2015\\\/09\\\/inor-logo-sm.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/inor.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2015\\\/09\\\/inor-logo-sm.png\",\"width\":103,\"height\":25,\"caption\":\"INOR Transmitter GmbH\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/inor-gmbh.de\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Hur en temperaturgivare \u00e4r uppbyggd - INOR","robots":{"index":"noindex","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Hur en temperaturgivare \u00e4r uppbyggd - INOR","og_description":"[vc_row][vc_column width=”3\/4″][vc_column_text] Hur en temperaturgivare \u00e4r uppbyggd [\/vc_column_text][vc_column_text]Utseendet p\u00e5 temperaturgivare \u00e4r v\u00e4ldigt varierande p\u00e5 grund av att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna ser s\u00e5 olika ut fr\u00e5n applikation till applikation. Det g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r inte att s\u00e4ga att det finns ett standardutseende f\u00f6r alla temperaturgivare. Man kan d\u00e4remot prata om ett standardutf\u00f6rande p\u00e5 insticksgivare som oftast utg\u00e5r fr\u00e5n en m\u00e4tinsats som tillsammans med ett kopplingshuvud, halsr\u00f6r och skyddsficka bildar ett komplett instrument.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15311″ img_size=”large”][\/vc_column][vc_column width=”1\/4″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_row_inner][vc_column_inner][vc_column_text] M\u00e4tinsats [\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_row_inner][vc_column_inner width=”2\/3″][vc_column_text]Den centrala delen i en m\u00e4tinsats \u00e4r sj\u00e4lva m\u00e4telementet. M\u00e4telementen \u00e4r baserade p\u00e5 metaller eller kombinationer av metaller vars egenskap \u00e4r att inta ett givet motst\u00e5ndsv\u00e4rde f\u00f6r varje given temperatur. Valet av m\u00e4telement g\u00f6rs utifr\u00e5n de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som r\u00e5der i varje applikation.\u00a0 Eftersom det \u00e4r sm\u00e5 elektriska signaler som m\u00e4ts \u00e4r m\u00e4telementets utsignal k\u00e4nslig f\u00f6r d\u00e5lig ledarisolation och elektriska st\u00f6rningar. F\u00f6r att skydda och s\u00e4kerst\u00e4lla m\u00e4telementens prestanda monteras de i mineralisolerad kabel (f\u00f6rkortat MI-kabel). Den best\u00e5r av enkla ledare i ett tunt metallr\u00f6r med h\u00e5rt packat magnesiumoxid som isolering. MI-kabeln \u00e4r vanligast i diametrarna 3 och 6 mm och med en anslutningsplint eller transmitter i den ena \u00e4nden. Pt100 och standardiserade termoelement \u00e4r de vanligaste m\u00e4telementen. En enklare form av m\u00e4tinsats \u00e4r att f\u00f6ra ner ett tr\u00e5danslutet m\u00e4telement i ett bottnat r\u00f6r med termisk pasta i botten. Den termiska pastan ger en f\u00f6rb\u00e4ttrad termisk \u00f6verf\u00f6ring i spetsen. Denna metod har dock ett begr\u00e4nsat anv\u00e4ndningsomr\u00e5de p.g.a. sn\u00e4vare m\u00e4tomr\u00e5de men ger generellt god h\u00e5llbarhet mot mekanisk belastning som vibrationer och chock. I temperaturgivare utsatta f\u00f6r tryck eller b\u00f6jbelastning skall tilledarna ges st\u00f6rsta m\u00f6jliga r\u00f6relsefrihet f\u00f6r att d\u00e4rigenom f\u00f6rhindra \u00f6verf\u00f6ring av belastningen.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”8813″ img_size=”medium” add_caption=”yes”][\/vc_column_inner][vc_column_inner width=”1\/3″ css=”.vc_custom_1576567329277{background-color: #eaeaea !important;}”][vc_column_text css=””]Visste du att! INORs m\u00e4tinsatser \u00e4r normalt baserad p\u00e5 MI-kabel f\u00f6rutom givare med termoelement typ S, R eller B d\u00e5 keramikr\u00f6r anv\u00e4nds f\u00f6r att bygga upp m\u00e4tinsatsen. INORs inf\u00e4stning av Pt100-elementet i m\u00e4tinsatsen \u00e4r unik. Genom att fylla upp med isolationsmaterial s\u00e4kerst\u00e4lls god isolering och att elementet inte kan r\u00f6ra sig.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”8877″ img_size=”medium” css=”.vc_custom_1576567381637{background-color: #ffffff !important;}”][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Kopplingshuvud Kopplingshuvudet \u00e4r till f\u00f6r att skydda anslutningsplinten eller omvandlaren fr\u00e5n t.ex. fukt och damm fr\u00e5n den omgivande milj\u00f6n. N\u00e4r man v\u00e4ljer kopplingshuvud \u00e4r det flera viktiga aspekter man b\u00f6r ha i \u00e5tanke. En viktig faktor \u00e4r materialvalet. Vanligtvis \u00e4r huvudena gjutna i aluminium och pulverlackerade f\u00f6r att inte vara f\u00f6r tunga. F\u00f6r m\u00e4tpunkter utomhus i tuffa milj\u00f6er som till havs eller ute i \u00f6ken med sandstormar rekommenderas ofta kopplingshuvuden gjutna i st\u00e5l. I syrahaltiga milj\u00f6er \u00e4r det vanligt med plasthuvud f\u00f6r att undvika korrosion. Den inv\u00e4ndiga diametern i ett kopplingshuvud \u00e4r standardiserad och ben\u00e4mns form A eller B men det finns ocks\u00e5 en mindre typ med ben\u00e4mningen M. Lockets utformning och hur det f\u00e4sts p\u00e5 huvudet \u00e4r en annan viktig aspekt n\u00e4r man v\u00e4ljer kopplingshuvud. Om man t.ex. regelbundet beh\u00f6ver komma \u00e5t de inre delarna v\u00e4ljs ofta ett huvud med ett lock som sitter fast med g\u00e5ngj\u00e4rn. Vill man ha ett vattent\u00e4tt alternativ v\u00e4ljer man snarare ett lock som skruvas p\u00e5. I de fall d\u00e4r det efterfr\u00e5gas display i huvudet v\u00e4ljs ett kopplingshuvud med f\u00f6nster i locket.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15319″ img_size=”full”][vc_column_text]Angivet v\u00e4rde f\u00f6r IP-klass \u00e4r vad som h\u00f6gst kan \u00e5stadkommas. F\u00f6r att n\u00e5 de h\u00f6gre IP-klasserna kr\u00e4vs extra t\u00e4tning mellan kopplingshuvud och halsr\u00f6r och motsvarande kabelf\u00f6rskruvningar. Se v\u00e5rt utbud av kopplingshuvuden[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Halsr\u00f6r Halsr\u00f6r anv\u00e4nds fr\u00e4mst f\u00f6r att distansera kopplingshuvudet fr\u00e5n processen, antingen f\u00f6r att det blir f\u00f6r varmt p.g.a. av h\u00f6g processtemperatur eller f\u00f6r att f\u00e5 inkopplingspunkten utanf\u00f6r isoleringen runt tank eller r\u00f6r. Halsr\u00f6r vill man att i de flesta fall ska vara tunnv\u00e4ggiga metallr\u00f6r f\u00f6r att minimera den termiska shuntningen l\u00e4ngs med r\u00f6ret. Halsr\u00f6ren f\u00e5r dock inte g\u00f6ras f\u00f6r l\u00e5nga eftersom vibrationer fr\u00e5n processen kan kn\u00e4cka dem, speciellt vid anv\u00e4ndning av tunga kopplingshuvud.[\/vc_column_text][vc_row_inner][vc_column_inner width=”1\/2″][vc_single_image image=”15323″ img_size=”medium” add_caption=”yes”][\/vc_column_inner][vc_column_inner width=”1\/2″][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_empty_space][vc_empty_space][vc_single_image image=”15327″ img_size=”large”][vc_column_text]1. Processtemperatur +220\u00b0C 2. Processtemperatur +400\u00b0C 3. Processtemperatur +570\u00b0C 4. Temperatur i kopplingshuvuddet 5. L\u00e4ngd p\u00e5 halsr\u00f6ret[\/vc_column_text][vc_column_text]OBS! Diagrammet visar endast temperatur\u00f6kningen. Omgivningstemperaturen m\u00e5ste l\u00e4ggas till detta.[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”3\/4″][vc_column_text] Processanslutning Den enklaste inf\u00e4stningen av temperaturgivare f\u00e5s d\u00e5 skyddsr\u00f6r sp\u00e4nns fast i processen med hj\u00e4lp av en kl\u00e4mf\u00f6rskruvning se fig. 1 nedan. F\u00f6rdelen \u00e4r man kan justera insticksl\u00e4ngden i efterhand och minimera antalet l\u00e4ngder i lager. Vill man kunna justera insticksl\u00e4ngden s\u00e5 v\u00e4ljer man t\u00e4tning med PTFE eller fiber, vill man klara h\u00f6ga tryck s\u00e5 v\u00e4ljer man t\u00e4tning med sk\u00e4rring i st\u00e5l (vars l\u00e4ge inte kan justeras i efterhand)[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15415″ img_size=”large”][vc_column_text]Genom att svetsa fast en g\u00e4ngad svetsstos, fig 1 & 2 ovan, kan givaren skruvas fast i processen. F\u00f6r inskruvningsgivare, fig 2, m\u00e5ste man best\u00e4mma insticksl\u00e4ngd i f\u00f6rv\u00e4g. Normalt anv\u00e4nds g\u00e4ngor enligt ISO 228 G1\/2 eller ASME B1.20.1 1\/2 -14 NPT f\u00f6r inskruvningsgivare. Andra g\u00e4ngor kan naturligtvis levereras. Ett alternativ \u00e4r fl\u00e4nsf\u00f6rband som bultas mot en motfl\u00e4ns, fig 3. Vid riktigt h\u00f6ga tryck svetsas skyddsfickan direkt in i tanken\/r\u00f6ret eller via en svetsstos, fig 4. Detta medf\u00f6r dock en hel del arbete vid eventuellt byte. N\u00e4r det g\u00e4ller egenfrekvensber\u00e4kningar \u00e4r insticksl\u00e4ngden ber\u00e4knat fr\u00e5n f\u00e4stpunkten dvs fl\u00e4nsen\/bussningen och ner\u00e5t och allts\u00e5 inte bara den del som sticker in i r\u00f6ret och exponeras f\u00f6r fl\u00f6det.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/4″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Skyddsr\u00f6r\/Skyddsficka M\u00e4tinsatsen ensam \u00e4r fullt tillr\u00e4cklig om det \u00e4r lufttemperatur som ska m\u00e4tas.\u00a0 Om det d\u00e4remot \u00e4r aggressiva gaser eller v\u00e4tskor, snabba fl\u00f6den eller h\u00f6ga tryck beh\u00f6ver vi skydda insatsen med ett skyddsr\u00f6r eller skyddsficka. Vad som styr utformningen av skyddsr\u00f6ret\/skyddsfickan \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningar som r\u00e5der vid m\u00e4tpunkten. Nedan \u00e4r n\u00e5gra exempel p\u00e5 vad som styr valet av skyddsr\u00f6r\/skyddsficka:[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row el_id=”skyddsror”][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Skyddsr\u00f6rsf\u00f6rluster [\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text]Skyddsr\u00f6rsf\u00f6rluster uppst\u00e5r n\u00e4r skyddsr\u00f6ret f\u00f6rbinder en varm zon med en kallare zon. Metall som har en god termisk ledningsf\u00f6rm\u00e5ga kommer att leda ut v\u00e4rmen via r\u00f6ret och kyla m\u00e4tspetsen. Det leder till att givaren kommer att visa ett f\u00f6r l\u00e5gt v\u00e4rde. Detta fel blir st\u00f6rre desto kortare skyddsr\u00f6r vi anv\u00e4nder. F\u00f6r att minska m\u00e4tfelet b\u00f6r man d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nda en tillr\u00e4ckligt l\u00e5ng insticksl\u00e4ngd. Insticksl\u00e4ngder p\u00e5 minst 10x spetsens diameter brukar normalt vara tillr\u00e4ckligt.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15368″ img_size=”large” add_caption=”yes”][vc_row_inner][vc_column_inner width=”2\/3″][\/vc_column_inner][vc_column_inner width=”1\/3″][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_column_text]Smalare processr\u00f6r Vid de fall d\u00e4r processr\u00f6ren \u00e4r smalare \u00e4n \u00f6nskad insticksl\u00e4ngd kan man anv\u00e4nda ett T-r\u00f6r, vilket m\u00f6jligg\u00f6r l\u00e4ngre instick i huvudfl\u00f6det \u00e4n om man v\u00e4ljer vinkelr\u00e4t montering p\u00e5 processr\u00f6ret. Det g\u00f6r att det kan anv\u00e4ndas tunnare r\u00f6r f\u00f6r givarens skyddsr\u00f6r vilket minskar den termiska ledningsf\u00f6rm\u00e5gan l\u00e4ngs med skyddsr\u00f6ret.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15376″ img_size=”medium” add_caption=”yes”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Svarstider En del applikationer st\u00e4ller ocks\u00e5 krav p\u00e5 hur snabbt temperaturgivaren m\u00e5ste svara p\u00e5 temperaturf\u00f6r\u00e4ndringar. Svarstider m\u00e4ts i hur l\u00e5ng tid det tar f\u00f6r temperaturen att n\u00e5 50 % eller 90 % av temperaturf\u00f6r\u00e4ndringen. Eftersom m\u00e4telementet m\u00e4ter sin egen temperatur s\u00e5 beror svarstiden p\u00e5 hur mycket massa som beh\u00f6ver v\u00e4rmas upp kring m\u00e4telementet. Desto mer massa, desto l\u00e4ngre svarstid. Allts\u00e5 skall man f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra skyddsr\u00f6ren s\u00e5 smala som m\u00f6jligt. I de fall d\u00e4r mekaniska belastning inte till\u00e5ter det b\u00f6r man se till att den termiska ledningsf\u00f6rm\u00e5gan mellan element och media \u00e4r optimal. B\u00e4st effekt f\u00e5r man genom att minimera luftspalten mellan insatsen och skyddsr\u00f6ret.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”8850″ img_size=”large” add_caption=”yes”][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″ css=”.vc_custom_1576569136543{background-color: #eaeaea !important;}”][vc_column_text]Visste du att![\/vc_column_text][vc_column_text css=””]Med INORs speciella konstruktion med anpassningshylsa i skyddsr\u00f6rets spets minimeras luftspalten mellan insats och skyddsr\u00f6rets v\u00e4ggar s\u00e5 en snabbare svarstid kan uppn\u00e5s. I v\u00e4tskor kan svarstiden till och med halveras. Konstruktionen med anpassningshylsan medf\u00f6r \u00e4ven att vibrationst\u00e5ligheten f\u00f6rb\u00e4ttras avsev\u00e4rt. M\u00e4tinsatsen f\u00f6rhindras effektivt att sl\u00e5 mot skyddsr\u00f6rets innerv\u00e4ggar och risken f\u00f6r brott i givarens ledningar minimeras. Givarens livsl\u00e4ngd f\u00f6rl\u00e4ngs och m\u00e4ts\u00e4kerheten h\u00f6js.[\/vc_column_text][vc_single_image image=”15428″ img_size=”medium” add_caption=”yes” alignment=”center” css=”.vc_custom_1576570051443{padding-top: 10px !important;padding-bottom: 10px !important;background-color: #ffffff !important;}”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Mekanisk belastning Skyddsr\u00f6ret uts\u00e4tts f\u00f6r olika slitage beroende p\u00e5 applikation. Tryck, vibrationer, b\u00f6jning och bl\u00e4string \u00e4r n\u00e5gra av de vanligaste mekaniska belastningarna temperaturgivare uts\u00e4tts f\u00f6r.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Tryck och b\u00f6jning M\u00e4tmotst\u00e5nd, utsatta f\u00f6r tryck eller b\u00f6jning, \u00e4ndrar motst\u00e5ndsv\u00e4rdet mer eller mindre beroende p\u00e5 konstruktionen. F\u00f6r\u00e4ndringen blir st\u00f6rre ju fastare f\u00f6rbindningen mellan motst\u00e5ndsmetallen och dess stomme \u00e4r. En temperaturgivare m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r konstrueras s\u00e5 att belastningar inte \u00f6verf\u00f6rs till m\u00e4tmotst\u00e5ndet.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_single_image image=”8837″ img_size=”large”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Vibrationer Kraftiga vibrationer kan leda till avbrott p\u00e5 interna ledare, skyddsr\u00f6r och halsr\u00f6r. I skaks\u00e4kra motst\u00e5ndsgivare m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r de interna ledarna ges minsta m\u00f6jliga r\u00f6relsefrihet.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_single_image image=”8966″ img_size=”medium” add_caption=”yes” alignment=”center”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text css=””] Sv\u00e4ngningar N\u00e4r en v\u00e4tska eller en gas passerar ett skyddsr\u00f6r bryts fl\u00f6det och skapar virvlar runt r\u00f6ret. Detta leder till ett pulserande undertryck som b\u00f6jer r\u00f6ret tills dess r\u00f6rets elasticitet drar det tillbaka och det skapas en sv\u00e4ngning. Om sv\u00e4ngningens frekvens \u00e4r samma som skyddsr\u00f6rets egenfrekvens kommer r\u00f6rspetsen att sv\u00e4nga s\u00e5 kraftigt att r\u00f6ret till sist g\u00e5r av. \u00c4ven om skyddsr\u00f6ret inte kn\u00e4cks kan detta p\u00e5verka m\u00e4telementet tempor\u00e4rt eller permanent. Det finns tv\u00e5 olika standarder f\u00f6r hur egenfrekvensen ber\u00e4knas, DIN 43772 och ASME 19.3, varav den sista \u00e4r den vanligast f\u00f6rekommande. Ett s\u00e4tt att minska effekten av fl\u00f6det \u00e4r att s\u00e4tta skyddsfickan i en r\u00f6rb\u00f6j s\u00e5 att spetsen pekar mot fl\u00f6det. Om det inte g\u00e5r kan den monteras i vinkel mot fl\u00f6det. Att v\u00e4lja kortare l\u00e4ngd eller \u00e4ndra diameter och form kan \u00e4ven det ge positiva resultat. INOR har de senaste verktygen f\u00f6r att ber\u00e4kna om skyddsfickans dimensioner \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r applikationen och kan ge rekommendationer hur fickan skall utformas f\u00f6r att klara dessa p\u00e5frestningar.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][vc_single_image image=”7948″ img_size=”large” alignment=”center”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] Bl\u00e4string Bl\u00e4string \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande i r\u00f6kkanaler med h\u00f6ga fl\u00f6den. H\u00e5rda partiklar tr\u00e4ffar ytan p\u00e5 skyddsfickan vilket slipar ner ytan s\u00e5 att den till sist f\u00e5r h\u00e5l. Detta g\u00e5r att minimera genom att v\u00e4lja ett slitstarkare material f\u00f6r skyddsfickan eller genom att bel\u00e4gga ytan p\u00e5 skyddsfickan med ett slitstarkt ytskikt.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_separator][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column width=”2\/3″][vc_column_text] H\u00f6g temperatur Gl\u00f6dskal bildas n\u00e4r metall uts\u00e4tts f\u00f6r h\u00f6g temperatur i syrerik milj\u00f6. Ett oxidskikt som spricker och till sist flagnar av vilket f\u00f6rsvagar skyddsr\u00f6ret. Detta \u00e5tg\u00e4rdas enklast genom att v\u00e4lja en skyddsficka av h\u00f6gtemperaturst\u00e5l eller av keramiskt material.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/3″][\/vc_column][\/vc_row]","og_url":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/temperaturskolan\/hur-en-temperaturgivare-ar-uppbyggd\/","og_site_name":"INOR","article_modified_time":"2025-06-09T12:28:22+00:00","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"11 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/temperaturskolan\/hur-en-temperaturgivare-ar-uppbyggd\/","url":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/temperaturskolan\/hur-en-temperaturgivare-ar-uppbyggd\/","name":"Hur en temperaturgivare \u00e4r uppbyggd - INOR","isPartOf":{"@id":"https:\/\/inor-gmbh.de\/#website"},"datePublished":"2019-12-17T08:24:13+00:00","dateModified":"2025-06-09T12:28:22+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/temperaturskolan\/hur-en-temperaturgivare-ar-uppbyggd\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/temperaturskolan\/hur-en-temperaturgivare-ar-uppbyggd\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/temperaturskolan\/hur-en-temperaturgivare-ar-uppbyggd\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Start","item":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Temperaturskolan","item":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/temperaturskolan\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Hur en temperaturgivare \u00e4r uppbyggd"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/inor-gmbh.de\/#website","url":"https:\/\/inor-gmbh.de\/","name":"INOR","description":"Specialists in industrial temperature measurement","publisher":{"@id":"https:\/\/inor-gmbh.de\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/inor-gmbh.de\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/inor-gmbh.de\/#organization","name":"INOR Transmitter GmbH","url":"https:\/\/inor-gmbh.de\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/inor-gmbh.de\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/inor.com\/wp-content\/uploads\/2015\/09\/inor-logo-sm.png","contentUrl":"https:\/\/inor.com\/wp-content\/uploads\/2015\/09\/inor-logo-sm.png","width":103,"height":25,"caption":"INOR Transmitter GmbH"},"image":{"@id":"https:\/\/inor-gmbh.de\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15309","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=15309"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15309\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":38419,"href":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15309\/revisions\/38419"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8677"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/inor.stagingidentitet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=15309"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}